Det var redan under 800-talet som Den svenska kyrkans långa historia började. Innan kristendomen etablerades i Sverige så trodde vi på asatron, precis som invånarna i våra grannländer. Den första etableringen av kristendomen sägs vara genom den franska munken Ansgar. Han etablerade sig tillsammans med några präster i Birka. Det var dock inte förrän år 1085 som den första kyrkan byggdes, vilken är Lunds kyrka. Den första ärkebiskopen kröntes senare, inte förrän år 1164. Vi var alla katoliker i början och var så tills Martin Luther fick igenom sin kyrkliga reformation. Idag är vi protestanter.

En gemenskap genom kyrkan

Även om Sverige i stort sett anses vara ett sekulärt land, så är det fortfarande många människor som möts genom kyrkliga aktiviteter och möten. Många har knutit vänskapsband med varandra och väljer att fira kristna högtider tillsammans. En kristen högtid som många väljer att fira tillsammans är påsk. Det är en kristen tradition som firar Jesu död, lidande och uppståndelse. Många kristna som väljer att fira påsk går till kyrkan för att ta del av en predikan. Sedan är det vanligt att mötas i en församlingslokal eller hemma hos medlemmar i kyrkan och äta tillsammans. Om du vill fira påsk på det här sättet, ta kontakt med din församling och se om de har några planer för nästa påskfirande. Är det ett knytkalas kan du till exempel Ta del av recept på bland annat kyckling och dela med dig av dina maträtter med din församling. Den kristna kyrkan är en välkomnande plats som är öppen för alla.

Feminism i kyrkan

På grund av att den svenska kyrkan ska vara öppen för alla så är det en självklarhet att kvinnor har lov att vara präster. Kyrkan vill vara en del av det svenska samhället och förändras tillsammans med det. När Feminism och jämställdhet diskuteras i kyrkan är det ofta en mycket aktiv diskussion. Många kristna känner att detta är en viktig fråga, inte minst på grund av att det inte var så länge sedan kvinnor inte fick bli präster. Det var år 1960 som de första kvinnliga prästerna vigdes i Sverige. Feminism är dock ett ämne som har tagits emot med blandade känslor inom kyrkan. Många verkar hålla med om grundtanken, men vill inte bli förknippade med alla kringaktiviteter och tankar som många svenska feminister har. Kyrkan försöker så gott det går att vara modern och hänga med i samhällets svängar, men på grund av kyrkans långvariga historia kan det ta lite längre tid ibland att förstå vad som förändras i samhället.

De första täckena av kristendomen i Sverige var på 800 talet, under vikingatiden. Men det var först 1541 som Bibeln kom ut på Svenska. Men redan under 1100 talet byggdes de domkyrkor i Sverige. En av dem var Lunds domkyrka som hade blivit säte för Nordens ärkebiskop. En annan känd medeltida kyrka är Visby domkyrka. Kyrkan invigdes 1225. Sedan finns ju så klart Storkyrkan i Stockholm. Storkyrkan har byggts om och åtskilliga gånger och rester av den första 1200-talskyrkan kan spåras i tornets norra mur.

Kyrkor i Sverige värda ett besök

dessa kyrkor är värda ett besök. Strängnäs har en fin domkyrka som är värt ett besök. Kyrkan är helgad åt apostlarna Petrus & Paulus. Kyrkan är en treskeppig gotisk tegelbyggnad som ersatte den tidigare träkyrkan. En annan kyrka värd att besöka är Uppsala Domkyrka som också är en kyrka i Gotisk stil. Byggnationen av kyrkan började 1272 under ledning av en anonym fransk arkitekt. Under 1680 talet byggdes den första Domkyrkan i Göteborg. Den nuvarande kyrkan på platsen är byggd i klassicistisk stil och är från 1815. I Mariestad finns också en fin kyrka, som är en av de få kyrkor som byggdes under 1500 talet.

Inom Svenska kyrkan får kvinnor lov att bli präster sedan år 1960, då den första kvinnan prästvigdes. Det var länge en kontroversiell fråga att kvinnor skulle få bli präster, men i de flesta europeiska länder är detta numera möjligt. Undantag är de katolska länderna, eftersom det inom katolicism fortfarande inte är tillåtet för en kvinna att bli präst, och inte heller för en manlig präst att gifta sig. Att vara Kvinnlig präst är ett farligt yrke har undersökningar på senare tid visat. Psykisk ohälsa är mycket vanlig för den här yrkesgruppen. Den beror dels på belastningen genom den ständiga kontakten med andra människor och dels på att en präst ofta blir kontaktad även utanför sin arbetstid.

Prästen i sin församling

Att studera till präst tar i genomsnitt fem år. Då har studenten avslutat teologistudierna och är redo att anta ett prästämbete, om den anses väl ägnad till detta. Innan en person börjar jobba som präst krävs en prästvigning, vilken det beslutas om av en biskop. Att bli färdig präst är verkligen inte lika lätt som att lägga parkettgolv utan det är ett djupgående studium där existentiella frågor ställs. Självständigt tänkande och ställningstagande förväntas av studenten för att den ska anses som ägnad till att jobba som präst. En präst förväntas vara en församlings stadiga förankring, dit församlingsbor kan komma för att finna tröst och hopp. Här är prästens sociala kompetens enormt viktig för att församlingen ska fungera på ett sunt sätt. Nuförtiden har kyrkans roll i samhället krympt i betydelse, men en gång på tiden var den enormt viktig som regional auktoritet. Med tiden har staten kommit att överskugga kyrkan och för många människor har ett själsligt tomrum uppstått där kyrkan fortfarande har en viktig roll.

Prognos för Svenska kyrkan

Det var en lång process innan kvinnornas rätt till prästämbetet gick igenom. Redan år 1921, i samband med den kvinnliga rösträtten, uppkom frågan om kvinnors rätt till statliga anställningar. Ett par år senare röstades det om en lagändring som ledde till att alla yrken utom prästyrket blev tillgängliga för kvinnor. Idén om kvinnliga präster var ännu för kontroversiellt för att infrias. Efter andra världskriget fanns det åter utrymme för eftertanke och initiativ för kvinnliga präster. Processen drog ut på tiden och inte förrän vid kyrkomötet år 1958 röstades lagförslaget igenom, men då med stor majoritet. Idag är kvinnor minst lika vanliga i prästämbetet, som män. Trots att yrket innebär hög belastning för individen och att Även SR rapporterar om stress-risken, så väljer en stadig ström studenter att ge sig på teologistudierna med prästämbetet som mål. I dagens Sverige finns det ungefär 2000 präster och runt 400 kyrkoherdar, och fastän församlingarna sedan årtionden tillbaka förutspås att dö ut, så ser en stabil ström av gudstjänstbesökare till att upprätthålla kyrkans betydelse som en viktig institution även i Sverige – världens mest sekulariserade land.