Kvinnliga präster

Inom Svenska kyrkan får kvinnor lov att bli präster sedan år 1960, då den första kvinnan prästvigdes. Det var länge en kontroversiell fråga att kvinnor skulle få bli präster, men i de flesta europeiska länder är detta numera möjligt. Undantag är de katolska länderna, eftersom det inom katolicism fortfarande inte är tillåtet för en kvinna att bli präst, och inte heller för en manlig präst att gifta sig. Att vara Kvinnlig präst är ett farligt yrke har undersökningar på senare tid visat. Psykisk ohälsa är mycket vanlig för den här yrkesgruppen. Den beror dels på belastningen genom den ständiga kontakten med andra människor och dels på att en präst ofta blir kontaktad även utanför sin arbetstid.

Prästen i sin församling

Att studera till präst tar i genomsnitt fem år. Då har studenten avslutat teologistudierna och är redo att anta ett prästämbete, om den anses väl ägnad till detta. Innan en person1200px-Kyrkomötet_1963 börjar jobba som präst krävs en prästvigning, vilken det beslutas om av en biskop. Att bli färdig präst är verkligen inte lika lätt som att lägga parkettgolv utan det är ett djupgående studium där existentiella frågor ställs. Självständigt tänkande och ställningstagande förväntas av studenten för att den ska anses som ägnad till att jobba som präst. En präst förväntas vara en församlings stadiga förankring, dit församlingsbor kan komma för att finna tröst och hopp. Här är prästens sociala kompetens enormt viktig för att församlingen ska fungera på ett sunt sätt. Nuförtiden har kyrkans roll i samhället krympt i betydelse, men en gång på tiden var den enormt viktig som regional auktoritet. Med tiden har staten kommit att överskugga kyrkan och för många människor har ett själsligt tomrum uppstått där kyrkan fortfarande har en viktig roll.

Prognos för Svenska kyrkan

Det var en lång process innan kvinnornas rätt till prästämbetet gick igenom. Redan år 1921, i samband med den kvinnliga rösträtten, uppkom frågan om kvinnors rätt till statliga anställningar. Ett par år senare röstades det om en lagändring som ledde till att alla yrken utom prästyrket blev tillgängliga för kvinnor. Idén om kvinnliga präster var ännu för kontroversiellt för att infrias. Efter andra världskriget fanns det åter utrymme för eftertanke och initiativ för kvinnliga präster. Processen drog ut på tiden och inte förrän vid kyrkomötet år 1958 röstades lagförslaget igenom, men då med stor majoritet. Idag är kvinnor minst lika vanliga i prästämbetet, som män. Trots att yrket innebär hög belastning för individen och att Även SR rapporterar om stress-risken, så väljer en stadig ström studenter att ge sig på teologistudierna med prästämbetet som mål. I dagens Sverige finns det ungefär 2000 präster och runt 400 kyrkoherdar, och fastän församlingarna sedan årtionden tillbaka förutspås att dö ut, så ser en stabil ström av gudstjänstbesökare till att upprätthålla kyrkans betydelse som en viktig institution även i Sverige – världens mest sekulariserade land.