Religionsundervisningen i skolan har gått från att vara ren kristendomsundervisning med psalmsång och bibelläsning till att handla om världens alla religioner. Den moderna skolan ska vara konfessionslös och inte favorisera någon religion. Istället ska skolan ge en bred bild av alla jordens religioner men med fokus på de stora världsreligionerna. Det är viktigt att komma ihåg att skolan ska vara till för alla medborgare i landet oavsett vilken kultur eller religion han eller hon känner tillhörighet till. Skolan ska verka för ett öppet och fritt samtalsklimat som känns inbjudande för alla elever oavsett ursprung.

Undervisningen påverkas av klassens sammansättning

Elever tycker att religionsundervisningen blir bättre om klassen är kulturellt och religiöst blandad. Det är inte så konstigt. Om klassen är blandad så finns det större chanser till diskussioner och samtal där olika perspektiv kan få komma fram. Det blir förmodligen också en mer lärorik undervisning där eleverna kan vara med och bidra med sina egna perspektiv. Att till exempel en kristen eleven kan få ge sin syn på vad kristen tro är för honom eller henne berikar undervisningen och ger den en dimension som läroböcker förmodligen aldrig kan ge. För religion är i grunden väldigt personligt och de aspekterna är lätta att tappa bort.

Många elever uppskattar religionsundervisningen

Många elever tycker att religionsundervisningen är intressant och spännande. Kanske kan det bero på att religion och trosfrågor handlar om våra liv och vår existens. Med hjälp av religionernas språk kan människor få möjlighet att bearbeta svåra frågor om liv och död. Det är väldigt vanligt att barn och ungdomar bär på frågor kring livet som de inte alltid vågar ta upp med vuxna. Religionslektionerna i skolan kan vara ett utmärkt tillfälle för många barn att få diskutera de svåraste frågorna i livet. Varför finns vi till? Vart är vi på väg? Var kommer vi ifrån? Alla dessa frågor är exempel på sådana frågor som de stora världsreligionerna försöker besvara.

Förtroendet för Svenska kyrkan är generellt sett stort. De allra flesta i Sverige tycker att Svenska kyrkan gör ett viktigt och bra jobb. Man uppskattar att Svenska kyrkan engagerar sig i människor som har det svårt. Det diakonala arbetet är oerhört uppskattat bland de flesta i Sverige. Många uppskattar också att kunna fira gudstjänst på söndagarna. Dessutom är det många som väljer att gifta sig i kyrkan. De flesta döper sina barn i kyrkan och merparten väljer kyrklig begravning. Samtidigt finns det saker som gör att en del har tappat förtroendet för Svenska kyrkan. Vi ska titta närmare på det här.

Har förtroendet skadats?

Efter en granskning av Svenska kyrkan väljer fler och fler att lämna samfundet. Det har visat sig att det finns exempel på när anställda i Svenska kyrkan inte har haft gott omdöme när det gäller tjänsteresor. Det är viktigt att Svenska kyrkan handskas ansvarsfullt med de pengar som kommer in genom kyrkoavgiften. Människor har höga tankar om Svenska kyrkan och vill att pengarna ska förvaltas på ett bra sätt. Genom att tillämpa goda principer gällande tjänsteresor kan Svenska kyrkan säkert vinna tillbaka förtroendet. Att ett fåtal människor väljer att lämna Svenska kyrkan kan inte förklaras på något enkelt sätt. Det kan finnas många faktorer som bidrar.

Varför väljer vissa att lämna kyrkan?

För somliga är det en rent ekonomisk fråga huruvida man vill vara medlem i Svenska kyrkan eller inte. Kyrkoavgiften kan kännas tung för vissa att betala. För andra kan det vara en fråga om tro och tillhörighet som gör att man väljer att lämna kyrkan. För den som inte alls tror på kristendomen utan kanske tillhör en annan religion eller ateist kan det kännas onaturligt att vara medlem i Svenska kyrkan. Det kan också finnas ett fåtal människor som valt att lämna kyrkan för att de inte upplever att de har förtroende för kyrkans arbete. Det är svårt att veta exakt vad som avgör när en människa väljer att lämna kyrkan.

För religiösa föräldrar kan besöket i kyrkan vara en höjdpunkt på veckan. Det blir en chans att bryta med den hektiska vardagen, att be en bön för sin familj och träffa bekanta som man kanske inte har tid att umgås med mellan fotbollsträningar och danslektioner. Att få ta två timmar ur sin stressiga tillvaro och bara sitta ned, lyssna till predikan och sjunga några psalmer, är ett behagligt avbrott för vilken familj som helst.

Dessvärre är långa gudstjänster ofta inte helt familjeanpassade. Ett barn är sällan intresserat av att höra prästen prata om syndernas förlåtelse i en halvtimme eller mer – det blir helt enkelt för lång tid att sitta stilla. Fler och fler experter försöker uppmärksamma varningstecken på att barn inte rör sig nog, och när de redan sitter stilla fem av sju dagar i veckan, kan en stillasittande period på söndagen beröva barnet på välbehövlig lektid.

Många kyrkor har dock valt att uppmärksamma barnen. I bibeln står att Jesus sa ”Den som i mitt namn tar emot ett sådant barn tar emot mig”, och man anstränger sig för att barnen inte ska behöva ha tråkigt eller störa gudstjänsten. Många kyrkor håller söndagsskolor, där en eller flera vuxna går i väg med barnen och håller i aktiviteter på ett visst tema, ofta kopplat till dagens gudstjänst. De aktiviteterna får anpassas efter barnens ålder och koncentrationsmöjligheter – för små barn är det kanske bäst att bara få gå undan med en av föräldrarna och leka. En kyrka bör alltid ha ett välutrustat lekrum, gärna med grejer som håller länge, då det passerar många barn under åren. Sidor som Bigbaby.se har ofta större sortiment av den sortens leksaker som kan passa i ett lekrum, än vad man hittar i butik.

Det är även vanligt att barnen på något vis uppmärksammas under själva gudstjänsten. Det kan ske precis i början, innan barnen får följa med sin ledare ut, eller i slutet, om de kommer tillbaka innan prästen släpper sin församling. Då brukar de barn som vill få komma fram till altaret, och prästen kan läsa en bön eller en välsignelse.

Det var redan under 800-talet som Den svenska kyrkans långa historia började. Innan kristendomen etablerades i Sverige så trodde vi på asatron, precis som invånarna i våra grannländer. Den första etableringen av kristendomen sägs vara genom den franska munken Ansgar. Han etablerade sig tillsammans med några präster i Birka. Det var dock inte förrän år 1085 som den första kyrkan byggdes, vilken är Lunds kyrka. Den första ärkebiskopen kröntes senare, inte förrän år 1164. Vi var alla katoliker i början och var så tills Martin Luther fick igenom sin kyrkliga reformation. Idag är vi protestanter.

En gemenskap genom kyrkan

Även om Sverige i stort sett anses vara ett sekulärt land, så är det fortfarande många människor som möts genom kyrkliga aktiviteter och möten. Många har knutit vänskapsband med varandra och väljer att fira kristna högtider tillsammans. En kristen högtid som många väljer att fira tillsammans är påsk. Det är en kristen tradition som firar Jesu död, lidande och uppståndelse. Många kristna som väljer att fira påsk går till kyrkan för att ta del av en predikan. Sedan är det vanligt att mötas i en församlingslokal eller hemma hos medlemmar i kyrkan och äta tillsammans. Om du vill fira påsk på det här sättet, ta kontakt med din församling och se om de har några planer för nästa påskfirande. Är det ett knytkalas kan du till exempel Ta del av recept på bland annat kyckling och dela med dig av dina maträtter med din församling. Den kristna kyrkan är en välkomnande plats som är öppen för alla.

Feminism i kyrkan

På grund av att den svenska kyrkan ska vara öppen för alla så är det en självklarhet att kvinnor har lov att vara präster. Kyrkan vill vara en del av det svenska samhället och förändras tillsammans med det. När Feminism och jämställdhet diskuteras i kyrkan är det ofta en mycket aktiv diskussion. Många kristna känner att detta är en viktig fråga, inte minst på grund av att det inte var så länge sedan kvinnor inte fick bli präster. Det var år 1960 som de första kvinnliga prästerna vigdes i Sverige. Feminism är dock ett ämne som har tagits emot med blandade känslor inom kyrkan. Många verkar hålla med om grundtanken, men vill inte bli förknippade med alla kringaktiviteter och tankar som många svenska feminister har. Kyrkan försöker så gott det går att vara modern och hänga med i samhällets svängar, men på grund av kyrkans långvariga historia kan det ta lite längre tid ibland att förstå vad som förändras i samhället.

De första täckena av kristendomen i Sverige var på 800 talet, under vikingatiden. Men det var först 1541 som Bibeln kom ut på Svenska. Men redan under 1100 talet byggdes de domkyrkor i Sverige. En av dem var Lunds domkyrka som hade blivit säte för Nordens ärkebiskop. En annan känd medeltida kyrka är Visby domkyrka. Kyrkan invigdes 1225. Sedan finns ju så klart Storkyrkan i Stockholm. Storkyrkan har byggts om och åtskilliga gånger och rester av den första 1200-talskyrkan kan spåras i tornets norra mur.

Kyrkor i Sverige värda ett besök

dessa kyrkor är värda ett besök. Strängnäs har en fin domkyrka som är värt ett besök. Kyrkan är helgad åt apostlarna Petrus & Paulus. Kyrkan är en treskeppig gotisk tegelbyggnad som ersatte den tidigare träkyrkan. En annan kyrka värd att besöka är Uppsala Domkyrka som också är en kyrka i Gotisk stil. Byggnationen av kyrkan började 1272 under ledning av en anonym fransk arkitekt. Under 1680 talet byggdes den första Domkyrkan i Göteborg. Den nuvarande kyrkan på platsen är byggd i klassicistisk stil och är från 1815. I Mariestad finns också en fin kyrka, som är en av de få kyrkor som byggdes under 1500 talet.

Inom Svenska kyrkan får kvinnor lov att bli präster sedan år 1960, då den första kvinnan prästvigdes. Det var länge en kontroversiell fråga att kvinnor skulle få bli präster, men i de flesta europeiska länder är detta numera möjligt. Undantag är de katolska länderna, eftersom det inom katolicism fortfarande inte är tillåtet för en kvinna att bli präst, och inte heller för en manlig präst att gifta sig. Att vara Kvinnlig präst är ett farligt yrke har undersökningar på senare tid visat. Psykisk ohälsa är mycket vanlig för den här yrkesgruppen. Den beror dels på belastningen genom den ständiga kontakten med andra människor och dels på att en präst ofta blir kontaktad även utanför sin arbetstid.

Prästen i sin församling

Att studera till präst tar i genomsnitt fem år. Då har studenten avslutat teologistudierna och är redo att anta ett prästämbete, om den anses väl ägnad till detta. Innan en person börjar jobba som präst krävs en prästvigning, vilken det beslutas om av en biskop. Att bli färdig präst är verkligen inte lika lätt som att lägga parkettgolv utan det är ett djupgående studium där existentiella frågor ställs. Självständigt tänkande och ställningstagande förväntas av studenten för att den ska anses som ägnad till att jobba som präst. En präst förväntas vara en församlings stadiga förankring, dit församlingsbor kan komma för att finna tröst och hopp. Här är prästens sociala kompetens enormt viktig för att församlingen ska fungera på ett sunt sätt. Nuförtiden har kyrkans roll i samhället krympt i betydelse, men en gång på tiden var den enormt viktig som regional auktoritet. Med tiden har staten kommit att överskugga kyrkan och för många människor har ett själsligt tomrum uppstått där kyrkan fortfarande har en viktig roll.

Prognos för Svenska kyrkan

Det var en lång process innan kvinnornas rätt till prästämbetet gick igenom. Redan år 1921, i samband med den kvinnliga rösträtten, uppkom frågan om kvinnors rätt till statliga anställningar. Ett par år senare röstades det om en lagändring som ledde till att alla yrken utom prästyrket blev tillgängliga för kvinnor. Idén om kvinnliga präster var ännu för kontroversiellt för att infrias. Efter andra världskriget fanns det åter utrymme för eftertanke och initiativ för kvinnliga präster. Processen drog ut på tiden och inte förrän vid kyrkomötet år 1958 röstades lagförslaget igenom, men då med stor majoritet. Idag är kvinnor minst lika vanliga i prästämbetet, som män. Trots att yrket innebär hög belastning för individen och att Även SR rapporterar om stress-risken, så väljer en stadig ström studenter att ge sig på teologistudierna med prästämbetet som mål. I dagens Sverige finns det ungefär 2000 präster och runt 400 kyrkoherdar, och fastän församlingarna sedan årtionden tillbaka förutspås att dö ut, så ser en stabil ström av gudstjänstbesökare till att upprätthålla kyrkans betydelse som en viktig institution även i Sverige – världens mest sekulariserade land.

Att bli döpt i kyrkan är något som är och alltid har varit väldigt vanligt. Det är ett perfekt tillfälle att träffa hela släkten för att fira nykomlingen till familjen. När du blir döpt i kyrkan blir du även medlem i Svenska Kyrkan, något som varje år kommer att kosta dig pengar i forma av extra skatt. Det är inte mycket pengar som dras men tillräckligt för att märkas av om du väljer att skriva ur dig ur kyrkan. Att inte vara medlem betyder dock inte att du behöver sluta vara troende, bara att du ser viktigare ändamål för din skatt.

Enkelt att skriva ur sig

Det är väldigt enkelt att skriva ur sig i kyrkan, men det krävs att du aktivt gör det. Såhär gör du för att skriva ur dig: Du går in på svenska kyrkans hemsida eller besöker din lokala församling, väl där ber du om eller skriver själv ut en blankett som heter utträde ur Svenska kyrkan. Denna blankett ska du skriva på och skicka in till din församling och sedan får du ett bekräftelsebrev hem till dig om att du inte längre är medlem i Svenska kyrkan. Det finns två blanketter att välja på beroende på ålder, den ena gäller dig som fyllt 18 år och själv vill lämna, den andra gäller barn som ännu inte fyllt 18, där föräldrarna inte vill att barnen ska vara medlemmar. Uppgiften om kyrkoavgift i årets deklaration grundas på om du var medlem 1 november för två år sedan, se därför till att du går ur i tid för att slippa extra år av avgifter.

Lägg pengarna på viktigare saker

Det finns många skäl till att man kan vilja lämna Svenska kyrkan. Oavsett vilket skäl du har kommer det leda till att du får mera pengar i kassan, pengar som du istället fritt kan använda. Mycket av pengarna inom Svenska Kyrkan går till restaureringen av gamla kyrkor och egna valda projekt runt om i världen för att hjälpa bland annat fattiga. Nu försvinner pengarna från Svenska Kyrkan eftersom allt fler väljer att gå ur kyrkan. Men samtidigt har bidragen till olika NGO:s världen över som hjälper samma utsatta grupper ökat från Sverige. Genom att lämna Svenska kyrkan kan du istället lägga dessa pengar på precis de ändamålen som du tycker är viktigast. Skulle det visa sig att du tycker allt som Svenska kyrkan gör är viktigt och vill stödja dem i deras arbete kan du också donera pengar utan att vara medlem, vilket gör det möjligt för dig att samtidigt ha en annan trosföreställning.

Konfirmation innebär en bekräftelse av dopet och konfirmationsdagen är en högtidlig dag då hela släkten ofta är samlad. Som släkting kan det ibland vara svårt att veta vad man bör uppvakta med, men det finns många lämpliga gåvor att välja mellan. Inom protestantismen är det vanligast att barnet döps när det endast är några månader gammalt och i och med dopet blir de upptagna i Guds församling. Att sedan välja att konfirmera sig innebär att man vill fortsätta leva inom den kristna kyrkans gemenskap och tro. Förr i tiden var även konfirmationen på sätt och vis en början på vuxenlivet.

För ett kommande vuxenliv

Ibland bor släktingar långt ifrån varandra och det kan då vara svårt att veta vad man ska uppvakta med för present om man inte har en nära relation. Att då utgå från att konfirmationen är en helig handling samt att det är starten på vuxenlivet kan hjälpa många som känner sig osäkra på vad man kan ge bort i present. Passande och uppskattade gåvor kan vara en psalmbok, en vackert silversmycke, kanske en kamera samt vackra koppar eller glas. För ett tillskott i presentkassan kanske ett tips kan vara att spela på lotto? Vinn stort på megalotto.com och överraska släktingen med en riktig fin present. Handgjorda saker är dels något som har en eftertanke och dels något som är unikt. Gå omkring i presentaffärer eller surfa runt på nätet efter inspiration. Många konstnärer har egna hemsidor där det går att beställa deras handgjorda smycken, tavlor eller någonting annat som de tillverkar.

Utgå från konfirmandens intressen

Under konfirmationstiden lär sig konfirmanderna kristendomens innebörd som handlar om att vara osjälvisk och att dela med sig. Kanske vill konfirmanden inte ha några gåvor till sig själv, då kan ett tips vara ge till välgörenhet. Det finns många organisationer som stödjer olika typer av arbete,välj en lämplig förening som passar konfirmanden. Kanske brinner konfirmandens hjärta för utsatta barn, för människor på flykt eller för djur som far illa? Om man som släkting ändå vill ge en fysisk present, har organisationer som exempelvis Röda Korset gåvoshoppar där det är möjligt att köpa en present och summan som betalas går till en organisation. Ett annat presenttips kan vara en upplevelse. Vad tycker konfirmanden om? Älskar hen djur så kanske man kan ge bort en ridtur på islandshäst. Ett annat tips är att ge konfirmanden en dag där man tillsammans umgås, kanske äter en middag på stan och går och ser en film på bio.

Konfirmationen är traditionellt bekräftelsen av det kristna dopet. Inom Svenska kyrkan kan man konfirmera sig även om man inte blivit döpt tidigare – i så fall sker dopet någon gång under konfirmationstiden. Konfirmationstiden är den period innan själva konfirmationsgudstjänsten då konfirmanderna genomgår konfirmandundervisning. Denna undervisning brukar oftast ske i samtalsgrupper, då man förutom att just samtala kan leka, sjunga, spela teater eller göra annan skapande verksamhet. Syftet är att konfirmanderna ska lära sig mer om kristendomen och om Bibeln, och få tillfälle att reflektera över olika filosofiska frågor. Ofta avslutas undervisningen med ett läger av någon form. Svenska kyrkan bjuder in till denna förberedande konfirmandundervisning när man är 14 år gammal.

Idag finns det många anledningar till att man väljer att konfirmera sig. Många gör det helt enkelt för att det är en tradition, och för att alla andra i deras familj har gjort det. För andra är konfirmationen helt enkelt ett tillfälle att fundera över frågor kring livet och lära sig mer om den kristna tron. Åter andra har en mer materiell syn på konfirmationen, då den brukar åtföljas av presenter från släkt och vänner. Om du har en familjemedlem som håller på att konfirmera sig, men inte har råd att köpa en klocka, ett silverkors eller någon annan av de traditionella gåvorna, kan det vara en bra idé att leta igenom dina byrålådor och smyckeskrin efter guldklockor och guldsmycken som du inte längre använder. Om du inte vill ge dina gamla smycken i gåva, utan köpa något nytt, kan du sälja guld på Guldbrev.se, och få pengar till en mer modern klocka eller ett mer modernt smycke.

När konfirmandundervisningen är avslutad genomförs själva konfirmationsceremonin under en särskild konfirmationsgudstjänst. Denna gudstjänst innehåller tre delar. Den första är det som är den faktiska konfirmationshandlingen, det vill säga en bön om den helige Andes vägledning under handpåläggning. Detta görs för att Gud ska bekräfta dopet. Den andra delen innebär att konfirmanden själv genom ett pietistiskt offentliggörande bekräftar sin tro, och den tredje och sista delen är en sändning, som man gör för att förstärka konfirmationens roll som en övergångsrit som har sin grund i det folkliga snarare än det gudomliga.

För de troende i den kristna kyrkan är dopet ett sakrament, en helig handling. Den som döps upptas i kyrkans gemenskap, dopet ger ett formellt medlemskap i kyrkan. Inom den svenska kyrkan ses dopet som en viktig tradition som handlar om den enskildes tro och knyter ihop familjebanden med det förflutna. Dopet är ett festligt tillfälle som även har en symboliskt viktig innebörd för det lilla barnets föräldrar, ett tillfälle för dem att visa sin tacksamhet och glädje över att ha blivit föräldrar åt sitt barn. Dopet ger den döpte rätt att konfirmera sig, delta i nattvarden och vara fadder vid andras dop.

Dopgudstjänsten har dopfunten som sitt självklara centrum. Ofta börjar dopet med att det lilla barnet som ska döpas bärs fram av sina föräldrar i procession till dopfunten. Alla som deltar vid dopet har möjlighet att delta i kyrkans trosbekännelse som prästen läser upp. Prästen frågar sedan den som ska döpas, eller barnets föräldrar, om den som ska döpas vill ingå i församlingen och leva i Kristi gemenskap. Vatten hälls i dopfunten och sedan öser prästen vatten tre gånger över den som ska döpas huvud, i faderns, sonens och den helige andens namn. Sedan lämnas dopbevis över till föräldrarna och fadderbevis ges till faddrarna. Det är även vanligt att ett dopljus överlämnas. Dopet avslutas med en bön och en välsignelse. Själva vandringen ut ur kyrkan ses som en symbol för livets vandring, där den döpte alltid kan hämta kraft i dopet och sin tro.

Den som döps behöver inte vara ett spädbarn, man kan döpa sig oavsett ålder. I kyrkan är det gratis, präst, musik och vaktmästare ingår. Men man kan även döpa sig på andra ställen än i kyrkan, det går till exempel utmärkt att döpa sig hemma eller utomhus. Dopet kan göras personligt genom val av musik, psalmer, bibeltexter och uppläsande av dikter. Det är vanligt att en familjemedlem eller någon bekant till familjen läser en text, sjunger eller spelar musik. Dopet är individuellt och har inget att göra med föräldrarnas tro, deras religionstillhörighet inverkar inte på barnets rätt att döpa sig.